{{name}} - Elevhälsan består av fler kompetenser än skolläkarens
I senaste numret av Läkartidningen skriver skolöverläkaren Josef Milerad tillsammans med läkarkollegor att ”skolhälsovården brister i sin förmåga att ge alla elever behovsanpassade medicinska insatser av hög kvalitet”. Skribenterna är kritiska till att det inte finns något krav på hur mycket tid en skola ska ha en skolläkare på plats samt att remisser till exempelvis ADHD-utredningar inte behöver skickas av läkare.
Visserligen är debattinlägget publicerat i Läkartidningen och målgruppen är väl antagligen främst läkare men jag tycker ändå att vi behöver se bilden ur ett något bredare perspektiv. Vi får inte glömma att det utöver den medicinska kompetensen finns ytterligare tre kompetenser i elevhälsan som är lagstadgade och ska finnas på varje skola. Man behöver se den helheten och förstå hur de olika kompetenserna samverkar för att kunna bedöma hur en skolas elevhälsa egentligen mår. Det känns därför betryggande att veta att Skolinspektionen vid sina inspektioner och kvalitetsgranskningar lägger stor vikt vid att alla elevhälsans kompetenser finns i den utsträckning som behövs på respektive skola.
Jag håller med Milerad om att lagen skulle kunna vara tydligare formulerad och även om det kan vara svårt att ange några exakta direktiv kring hur pass omfattande tjänst en skolläkare behöver ha på en skola så vore kanske någon form av nyckeltal praktiskt. Som lagen är formulerad nu finns det tyvärr en möjlighet att lägstanivå blir ganska låg. Trots att Skolinspektionen tydligt uttrycker att det inte räcker att ha ett avtal med en skolläkare som man kan ringa när man behöver genomföra exempelvis en ADHD-utredning finns det en mängd skolor runt om i landet som skalar bort så många av skolläkarens traditionella uppgifter som möjligt och enbart kallar in hen till sådana arbetsuppgifter som verkligen inte kan delegeras till någon annan. Dessa skolor får ofta kritik av Skolinspektionen när de granskas men att förändra tidigare etablerade tankebanor och arbetssätt verkar ändå ta lång tid.
Ur detta perspektiv tycker jag att det är väldigt positivt att befinna mig i Pysslingen Skolor. Tycker vi att den lagstiftade lägstanivå känns luddig och för låg kan vi helt enkelt utforma egna direktiv om att våra skolor ska ligga över detta. Elevhälsa är hos oss ett högt prioriterat område och jag upplever att det finns ett stort gehör för detta i hela vår organisation.
Det finns tyvärr en till aspekt med Milerads text som gör mig lite bekymrad – det låter nämligen som att det är skittrist att jobba som skolläkare. Det är olyckligt för om det är något som vi behöver generellt i Sverige så är det att rekrytera engagerade skolläkare som vill vara med och utveckla elevhälsans medicinska kompetens. Själv är jag inne på mitt 16 år och tycker fortfarande att jag har Sveriges viktigaste jobb!
Jag har också skrivit ett svar i artikelns kommentarsfält >>
