Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Brevik skola 2020-2021

Definition
Kvalitetsrapport är en samlad redovisning och analys av skolans resultat och utifrån resultaten väljer vi åtgärder för vidare skolutveckling och förbättring. Redovisningen är framtagen av skolans ledningsgrupp i samråd med medarbetarna i Brevik skola. Notera att i denna rapport står Brevik skola för Brevik förskola, Brevik förskoleklass, Brevik grundskola och Brevik fritidshem.

Vår verksamhetsidé – Breviksmodellen
I vår modell organiserar vi oss i en sammanhållen förskola, förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet. Vi utgår från ett organiserat lagarbete, heldagsskola och fler lärartjänster än standard. Sedan skolans start 2007 har vi arbetat med en egenhändigt framtagen modell som går under namnet Breviksmodellen, ett nytt sätt att organisera skola, fritids och lärande.

Modellens främsta del är att vi kan anpassa våra elevgruppers sammansättning och storlek utifrån lärandets behov och situation, en situationsanpassad undervisning som främjar undervisningsbara grupper. Vi arbetar med årskursklasser (alla elever i årskullen) och utgår från en hel- och/eller halvklassorganisation och grupperar oss i små grupper och stora grupper utifrån behov och tillfälle. En väl sammansatt årskursklass har drygt 40 elever med drygt 20 elever per halvklass. Till årskursklassen knyts ett arbetslag om fyra pedagoger som i möjligaste mån ska bestå av tre grundskollärare och en fritidslärare alternativt fritidsledare. Vanligen ingår också ett resursläraruppdrag i bemanningen om fyra pedagoger. Grunden i Breviksmodellen är att vi byter ut en fritidslärartjänst mot en grundskollärartjänst för att få en lag om 3+1 (istället för standard 2+2). Vi får en högre grundskollärartäthet med vår modell och två pedagoger per halvklass om ca 20 elever, samt en inbyggd lärarvikariefunktion. Alla pedagoger i Brevik grundskola tjänstgör i heldagsskola (obligatorisk skola och frivillig skola) med utgångspunkt från relationell pedagogik där grundskollärare som också lär känna sina elever under den mer fria tiden på fritids kommer att kunna erbjuda ett bättre lärande under skoltid, mer individanpassat samt att våra elever har tillgång till extra undervisning och stödinsatser under fritidstid. Vi kan möta upp de krav på ämnesbehörighet som finns med vår modell, kompletterande arbetslag. En fördel är att vi också får en bättre fungerande fritidsverksamhet med våra årskursklasser och sammanhållna arbetslag, eleverna är kvar i samma lokal med samma pedagoger. Våra lärare har inte en traditionell lärartjänst med viss tid för undervisning och viss tid för planering (tiden är oreglerad) utan förfogar tillsammans med sina kollegor all tid gemensamt (40-timmarsvecka). Arbetslaget beslutar i samråd med lagchefen (en av lagets pedagoger) hur den gemensamma tiden ska användas från tid till annan. Till exempel när lärare A undervisar halva gruppen, kan lärare B planera under skoltid och lärare C undervisa den andra halvan. När samtliga grundskollärare undervisar kan årskursklassen delas in i tre små elevgrupper eller två lärare undervisar var sin halvklass och den tredje läraren undervisar en liten grupp elever som behöver extra support vid tillfället. Fritidsläraren går främst in i de grupper och undervisningssituationer där det är en fördel att vara två pedagoger på plats samtidigt, fritidsläraren kan också undervisa i enlighet med den behörighet man har, vilket ger oss möjlighet att dela upp årskursklassen i fyra små undervisningsgrupper (10-grupper). Breviksmodellen ger oss goda förutsättningar för arbete i enlighet med vårt uppdrag.

Åtgärd
Våra fritidslärares särskilda kunnande inom ämnet relationell pedagogik är ett viktigt bidrag i vår utveckling av Brevik skola, i syfte att nå högre måluppfyllelse. Vi utvecklar vår heldagsskola i linje med de nya skrivningarna i läroplanen för förskoleklassen och fritidshemmet och vi arbetar i enlighet med Pysslingens strategi för heldagslärande. Vi siktar också mot att i större omfattning kunna utgå från helklassen om ca 40 elever för en mer varierad och anpassad smågruppsindelning – en modell som ger oss bra förutsättningar för att arbeta främjande, förebyggande och anpassande.

Resultat Pysslingenkäten – våren 2021
Svarsnivå för förskolan, förskoleklassen och grundskolan är sammantaget 96 %
Sammanlagt resultat för rekommendation och nöjdhet med helheten och verksamheten/undervisningen är 91 %.

Pysslingens enkäter – antal svar
Sammanlagt antal svar 96 %
Förskolan föräldrar (66 svar av 70) 94 %
Skolan föräldrar (241 svar av 262) 92 %
Elever åk 4–6 (96 svar av 96) 100 %
Medarbetare (48 av 49) 98 %

Årets resultat Pysslingenkäten
Förskolan föräldrar – snitt 97 %
Nöjd med helheten 98 %
Rekommendation 98 %
Nöjd med verksamheten 95 %
Skolan föräldrar – snitt 93 %
Nöjd med helheten 94 %
Rekommendation 95 %
Nöjd med verksamheten 91 %
Elever mellanstadiet – snitt 82 %
Nöjd med helheten 82 %
Rekommendation 79 %
Nöjd med verksamheten 86 %
Medarbetare  snitt 92 %
Nöjd-medarbetare-index 89 %
Rekommendation – 100 % – HURRA!
Utvecklingsmöjligheter 83 %
Ledarskap – verksamhetsstyrning 94 %
Ledarskap personalledning 93 %

Åtgärd
Vi har ett utmärkt enkätresultat med ett sammanlagt nöjdhetsresultat på 91 %
Nu är vårt uppdrag att fortsatt hålla en hög och jämn kvalitet över tid.

Betyg årskurs 6
Medelbetyget för årskursklassen är 15,6 av 20,0 möjliga poäng. Flickornas medelbetyg är 14,5 och pojkarnas 12,7 (av max 20,0). Flickorna har högre betyg än pojkarna på gruppnivå och det gäller vanligen också nationellt. Klassen består av 12 flickor och 14 pojkar.

 

Ämne Medelbetyg
idrott 17,4
hemkunskap 16,9
engelska 16,8
slöjd 16,7
historia 16,1
matematik 15,7
språk 15,7
fysik 15,4
svenska 15,3
biologi 15,3
bild 15,3
kemi 15,1
samhällskunskap 15,1
teknik 15,0
religion 14,8
musik 14,6
geografi 14,6

 

Åtgärd – ämnesutveckling
Vi kommer fortsatt att satsa på läsning och läsförståelse (grunden för lärandet) med extra fokus på pojkarnas läsning och vi avsätter mer tid för läsning i förskolan, skolan och på fritids. Vi fortbildar oss fortsatt inom matematik- och läslyftet.

Skolinspektionen ombedömer tidigare nationella prov
Skolinspektionen har gjort en ombedömning av våra nationella prov i årskurs 6 (svenska och engelska) i syfte att pröva om vi på skolan har bedömt och betygssatt våra nationella prov på ett tillförlitligt och korrekt sätt. Den återkoppling vi erhållit visar att vår bedömning ligger i linje med inspektörernas ombedömning på ett föredömligt sätt. Det inspektionen har i uppdrag att säkerställa är att skolornas provbetyg vare sig är för höga eller för låga, nu när de nationella proven är ett viktigt underlag inför betygssättningen.

Resultat – svenska åk 6
Provet är avidentifierat: 100 %
Provet bedöms som en del av en organiserad process: 100 %
Prov där skolan gjort en betydligt högre bedömning än ombedömaren: 4 % (ett prov)
Prov där skolan och ombedömaren gjort en liknande bedömning: 93 %
Prov där skolan gjort en betydligt lägre bedömning än ombedömaren: 4 % (ett prov)

Resultat – engelska åk 6
Provet är avidentifierat: 100 %
Provet bedöms som en del av en organiserad process: 100 %
Prov där skolan gjort en betydligt högre bedömning än ombedömaren: 0 % (0 prov)
Prov där skolan och ombedömaren gjort en liknande bedömning: 97 %
Prov där skolan gjort en betydligt lägre bedömning än ombedömaren: 3 % (ett prov)

Skolinspektion av förskoleklass och grundskola/fritids
Vid den senaste skolinspektionen fick vi en i alla delar prickfritt protokoll, allt godkänt. Inför en inspektion ombeds man att lämna in en omfattande dokumentation och när inspektörerna är på plats i skolan intervjuar de lärare, elevhälsa, rektor och elever. Föräldraenkäten ligger också till grund för inspektionen. Den senaste inspektionen är vår tredje inspektion sedan starten 2007 där våra två senaste inspektioner är utan anmärkning (år 2016 allt godkänt, år 2014 allt godkänt samt år 2009 där inspektionen påpekade att viss dokumentation inte uppfyllde kraven och att eleverna inte deltagit i framtagandet av planen mot kränkande behandling). Alla skolor i Sverige inspekteras med en viss regelbundenhet.

Funktionell kvalitet – Brevik förskola och fritids
Utifrån Pysslingens underlag Funktionell kvalitet gör vi en självskattning av förskolans och fritidshemmets kvalitet. Det finns fyra nivåer i bedömningsunderlaget med poäng 2, 4, 6 och 8, där 4 gäller som godkänt och 8 poäng är det högsta resultatet.  Årets sammanvägda resultat inom de åtta bedömningsområdena är:

Lilla förskolan – B2 och B3 – skepp 3

Normer och värden 8,0
Språk och kommunikation 8,0
Skapande 4,0
Naturvetenskap och teknik 4,0
Matematik     6,0
Lek     6,0
Barns delaktighet och inflytande     6,0
Kultur     6,0

 

Stora förskolan – B4 och B5 – skepp 3

Normer och värden      8,0
Språk och kommunikation      8,0
Skapande      6,0
Naturvetenskap och teknik      4,0
Matematik      6,0
Lek      6,0
Barns delaktighet och inflytande      6,0
Kultur      6,0

 

Lilla fritids – B6 och B8 – skepp 1

Normer och värden 8,0
Språk och kommunikation 8,0
Skapande och estetiska uttrycksformer 4,0
Natur och matematik 6,0
Demokrati och samhälle 6,0
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 6,0
Elevens ansvar och inflytande      6,0
Fritidshemmet och omvärlden 4,0


Mellan fritids – B7 och B9 – skepp 2

Normer och värden 6,0
Språk och kommunikation 6,0
Skapande och estetiska uttrycksformer 8,0
Natur och matematik 8,0
Demokrati och samhälle 6,0
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 6,0
Elevens ansvar och inflytande 6,0
Fritidshemmet och omvärlden 4,0

 

Stora fritids – B10-11-12-skepp 4-Bryggan

Normer och värden 8,0
Språk och kommunikation 8,0
Skapande och estetiska uttrycksformer 6,0
Natur och matematik 6,0
Demokrati och samhälle 6,0
Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse 6,0
Elevens ansvar och inflytande 6,0
Fritidshemmet och omvärlden 4,0

 

Åtgärd
Vi månar om en lärande och omtänksam förskola och fritidsverksamhet, där vägen till en väl fungerande verksamhet går via lyhördhet gentemot varje enskilt barn i vardagsarbetet. En finstilt lyhördhet som fångar upp de små nyanserna till gagn för barnets mående och utveckling. Vi ska fortsatt utveckla vår lyhördhet gentemot varje barn i det vardagliga förhållningssättet, det som är en viktig faktor för en välfungerande verksamhet och vi ska fortsatt rikta in oss på att vara en lärande förskola och fritidshem.

Kommuninspektion av Brevik förskola
Vid den senaste kommuninspektionen av vår förskola var allt godkänt utom några frågor av praktisk art. I rapportens sammanfattning står bland annat följande: Värdegrunden i Brevik förskola genomsyrar pedagogernas dagliga arbete med barnen. Både pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen och barnens förhållningssätt mot varandra präglas av ömsesidig respekt. Möjligheterna att använda skolan och dess resurser tas tillvara för utveckling och lärande i förskolan. Den pedagogiska dokumentationen är tillgänglig för alla i verksamheten och synliggör för barnen deras utveckling och lärprocesser. Barnen ges mycket goda möjligheter till ansvar och inflytande. Verksamheten arbetar systematiskt och föredömligt med kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling.

En läsande skola
Vi avsätter gott om tid för läsning i Brevik skola – den bästa inträdesbiljett vi kan ge våra barn för en gynnsam skolutveckling. Det har visat sig att i en läsande skola ställer barnen fler frågor och drar fler egna slutsatser. De lyssnar bättre på varandra och toleransen är högre och barnen förstår sammanhang bättre, de kan också lättare redogöra för dem. Överlag är studieresultaten bättre.

Bakgrund – läsbrev till våra föräldrar
Redan i förskolan ser vi en betydande skillnad i barnens språk och språkförståelse och vanligen hänger det samman med hur mycket man blir läst för. Det skiljer tusentals ord i ordförrådet hos barn som börjar i skolan. Det bästa du kan göra som förälder är att läsa mycket för dina barn redan från det att de är små. Vi rekommenderar att du läser högt för ditt barn minst en kvart om dagen och helst 20-30 minuter per dag. I förskolan/skolan avsätter vi tid för läsning varje dag, men för att bli en god läsare behöver vi läsa både i förskolan/skolan och hemma, varje dag. Vi behöver träna läsning, ett enträget tragglande till en början, såsom vi tränar för att exempelvis bli riktigt bra på en sport. Det finns inget snabbspår. Våra lite äldre elever som läser någon timme per dag eller mer får (när de väl kommit över det initiala motståndet) uppleva läsglädje och på köpet klarar de tveklöst skolan bättre. I Sverige idag går vart 5:e elev ut årskurs 9 utan att kunna läsa i tillräckligt god omfattning. Än värre är att var 4:e pojke i Sverige går ut årskurs 9 utan att kunna läsa i tillräckligt väl.  Idag läser betydligt färre vuxna högt för sina barn och vi läser färre timmar vid färre tillfällen, högläsandet i Sverige har den senaste tioårsperioden gått ner från ca 75 % till ca 35 %. En läsvan 17-åring har ca 70,000 ord i sitt ordförråd och en läsovan 17-åring har ca 17,000 ord. Det egna läsandet föds ur högläsningen och barn som läser och blir lästa för har större ordförråd och större språkförståelse. Det är särskilt viktigt att läsa högt dagligen för de små barnen. Det sägs att 9 av 10 ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En god läsförmåga är en av de bästa presenterna vi kan ge våra barn. Så stäng av Tv:n, lägg undan spelen och läs för ditt barn.

Vårt skolläsprojekt har väckt intresse, det har skrivits artiklar, vi har suttit i morgonsoffan på Tv-nyheterna och vi har lärare som föreläser i frågan. Det har varit ett fantastiskt projekt, vår Nordpolen-läs-resa, och vi har gått från att vara en mediokert läsande skola till att bli en läsande skola. Vårt mål är att inget barn kommer att lämna Brevik skola utan att vara en god läsare.

Åtgärd
Vi fortsätter med vår satsning – en läsande skola – genom att avsätta gott om tid för läsning i förskolan, skolan och på fritids och fortsatt visuellt visa på vår gemensamma läsning. Vårt mål är att vara en läsande skola av stora mått, ett mål som är gynnsamt för allt lärande. För att nå vårt mål – att bli en läsande skola av stora mått – behöver vi samverka hem & skola och det bästa bidraget är att läsa högt för sina små barn, en stund varje dag. Tillsammans med de äldre barnen kan man med fördel läsa en och samma bok i familjen och samtala vartefter med varandra om det man har läst, på så sätt bidrar vi vuxna stort till barnens läsutveckling, ordförråd och läsförståelse. Att vi tillsammans verkar för att förbättra barnens läsförmåga och läsintresse – grunden för att klara skolan – är en guldbiljett till lärandet.

Medarbetare
Antalet anställda medarbetare i Brevik skola är 50 – förskollärare, barnskötare, grundskollärare, praktiskt/estetiska lärare, speciallärare, fritidspedagog/lärare, fritidsledare, köksmästare, kock, köksbiträde, skolsekreterare, vaktmästare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, skolläkare och rektor. Våra grundskollärare har inriktning årskurs 1-3, 4-6 eller 1-7 och vi organiserar oss i lärarlag med kompletterande ämneskombinationer på årskursklassnivå. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare och på fritids arbetar grundskollärare och fritidslärare/fritidsledare.

I grundskolan har vi en egen framtagen organisationsmodell med tre grundskollärare och en fritidslärare/fritidsledare per årskursklass om ca 40 elever. Vi har en väl fungerande personalsituation med skickliga pedagoger och en marginell personalomsättning. I Brevik skola tjänstgör tre förstelärare med inriktning: svenska (låg), engelska (mellan) och matematik (låg/mellan). Vi har en god ämnesbehörighet. Intresset för att arbeta i Brevik skola är gott.

Åtgärd
I takt med att vi får vakanta tjänster söker vi i första hand fler utbildade förskollärare och fritidslärare.

Ledning
Det är angeläget att fundera kring frågeställningen ledning och lyhördhet. Att kunna leda – i meningen visa vägen och kunna lyssna i meningen höra efter var vägen går eller kan gå – är viktigt för en väl utvecklad verksamhet. I en frisk organisation finns många ledare och det är vår ambition att vi alla ska kunna leda oss själva och varandra utifrån det uppdrag vi har att utföra. För oss är det viktigt med en hög tilltro till professionen. I vår organisation har vi många ledare och chefspositioner i syfte att dela på makten och möjligheterna.

Åtgärd
Att fortsatt skapa utrymme i organisationen för den här typen av angelägna frågor som i mångt och mycket påverkar trivsel, delaktighet och framgång.

Fortbildning
Kompetens- och utvecklingsmässigt ser vi att det är en fördel med gemensamma utbildningar som ligger nära vårt utvecklingsbehov och är anpassade till våra frågeställningar.

Åtgärd
Vi kommer fortsatt att satsa på det kollegiala lärandet där kollegorna i föreläsningsserier fortbildar inom sitt kompetensområde. Vi kommer också att möta upp det behov som finns på lag- och individnivå som är kopplat till vårt verksamhetsbehov.

Frisknärvaro
Vi har vanligen en god frisknärvaro på vår arbetsplats, runt 96 %. Under läsåret som gått har frånvaron varit större med anledning av Corona. Vi har lyckats hålla verksamheten öppen till övervägande del.

Åtgärd
Vi arbetar kontinuerligt för en hög trivselfaktor där inflytande är en viktig nyckelfaktor, en fråga som bidrar till en högre närvaro och stabilitet över tid.

Organisation
Vi har förskola, förskoleklass och grundskola (åk 1-6) och till hösten planerar vi för ca 340 barn/elever i vår verksamhet. I förskolan organiserar vi oss i två samverkande avdelningar, Lilla förskolan (B2/B3) och Stora förskolan (B4/B5) och vi kan rikta vår verksamhet åldersmässigt i större omfattning. I skolan organiserar vi oss i åldershomogena årskursklasser och en årskursklass är en klass som arbetar med olika gruppindelningar utifrån behov (stor grupp, halvgrupp, liten grupp) anpassat till elevgruppen och undervisnings-tillfället. De största pedagogiska vinsterna med årskursklass är att vi får ut de bästa möjliga sammansatta undervisningsgrupperna, kompletterande lärarlag samt undervisningsgrupper som kan varieras och ändras utifrån behov, för att tillse att vi har undervisningsbara grupper med ett högt mått av studiero. Till en årskursklass knyts ett arbetslag med motsvarande personaltäthet som vid en traditionell klassindelning, dock med fler grundskollärare än standard, tre lärare istället för två. Vår Breviksmodell bidrar till att vi har en god grundskollärartäthet på vår skola, sett till att vi är en vanlig grundskola.

Åtgärd
Vår organisationsmodell fungerar väl och det vi framförallt erhåller är en högre grundskollärartäthet än standard. Sett till de resursbehov vi har skulle vi gärna se att kommunen satsar extra på skolpengen.

Barn/elever i behov av stödinsatser
Vårt uppdrag är att alltid och ständigt prioritera barnen/eleverna i behov av stödinsatser (extra anpassning och särskilt stöd) och vi sätter in förhållandevis många stödinsatser (företrädesvis extra anpassning). Vår Breviksmodell stödjer det främjande, anpassade och förebyggande arbetet. Sedan starten av Brevik skola arbetar vi aktivt med begreppet synvända och den viktigaste principen är att det är skolan som ska åtgärdas och inte barnen/eleverna. Vi intresserar oss för den pedagogiska miljön, den vuxnes förhållningssätt, metodvariation och samspelsperspektiven.

Åtgärd
Vi riktar vårt utvecklingsarbete mot samspelsperspektiven och den pedagogiska miljön men också att utveckla en större metodvariation för bättre extra anpassning och särskilt stöd. Vi riktar vårt elevhälsoarbete för att mer kontinuerligt kunna möta upp aktuella frågeställningar och behov.

Specialpedagogik
Vi har under året arbetat specialpedagogiskt till övervägande del inom läs och skriv och vi har screenat alla våra elever i aktuella årskurser för att tidigt upptäcka de elever som behöver stödinsatser. Vi har arbetat med en variation av riktade stödinsatser till våra elever i behov av stöd och vår speciallärare har sedan tidigare utbildat skolans lärare gällande särskilt begåvade barn. Fördelen med vår organisationsmodell med ett utökat antal grundskollärare är att del av det specialpedagogiska arbetet kan ske inom klassens ram, i små grupper i vardagsarbetet, med hjälp av specialpedagogisk handledning. En insats och en arbetsmodell som kan vara att föredra många gånger.

Åtgärd
Vi arbetar vidare med vårt specialpedagogiska uppföljningsarbete och riktade insatser till våra elever i behov av stödinsatser. Vår speciallärare som också är förstelärare har i uppdrag att fortbilda för specialpedagogisk kompetens inom varje lärarlag. Vi arbetar vidare med det obligatoriska kartläggningsmaterialet och bedömningsstödet för förskoleklassen och lågstadiet.

Systematiskt kvalitetsarbete
Vi har arbetat med vårt systematiska kvalitetsarbete med inriktning undervisningsfrämjande frågor. Vårt uppdrag är att säkerställa att vår verksamhet vilar på en systematiserad grund, kopplad till skolforskning och beprövad erfarenhet. Vi utgår från ett systemteoretiskt och relationellt förhållningssätt (relationell pedagogik) för bästa möjliga skola och bildning.

Vi har arbetet vidare med vårt övergripande utvecklingsarbete Synligt lärandeundervisningsskicklighet i kollegial samverkan – konsten att se sin undervisning med elevernas ögon.

Åtgärd
Vi kommer fortsatt att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete med tonvikt på undervisningsnära frågor utifrån vårt övergripande utvecklingsområde synligt lärande på alla nivåer i organisationen, i linje med aktuell skolforskning. Ett arbete som intensifieras med hjälp av skolans förstelärare och via skolledningens temabaserade utvecklingsarbete.

Föräldrakontakt
Vi ser det som angeläget att verka för en god föräldrasamverkan för en bättre skola med fokus på varför det är viktigt att utveckla föräldrasamverkan, varför det är en fördel att försöka komma överens, möjligheten till samförstånd, hur man håller svåra samtal, bemötande och kommunikationsvägar. I Brevik skola är vi måna om goda föräldrarelationer för barnens bästa. Vi månar också om vårt pedagogiska tolkningsföreträde (där pedagogen har ett tolkningsföreträde vid pedagogiska val och beslut) som ger oss en väl fungerande och stabil skola.

Åtgärd
Vi ska fortsatt utveckla vår kompetens i frågan om hur vi kan arbeta för goda föräldrarelationer för barnen/elevernas bästa. Alla som arbetar i Brevik skola har i uppdrag att verka för en nära och utvecklande föräldrasamverkan med tolerans och integritet som honnörsord. Vi ska aktualisera vårt grundantagande – för att ditt barn ska kunna trivas i skolan så tala inte illa om skolan/lärare/kamrater så att ditt barn hör det, tag istället kontakt med oss på skolan så kan vi reda i frågan tillsammans. Vi ska också vara tydliga med de förväntningar vi på skolan har, för att skolarbetet och verksamheten ska kunna fungera väl för var och en.

Synpunktshantering
De synpunkter som kommit oss till del har vi mött upp och försökt hantera och åtgärda på bästa sätt.

Åtgärd
Vi ska fortsatt arbeta med hög transparens och intressera oss för aktuella frågeställningar som kommer oss till del samt bjuda in till samtal och delaktighet. Det som gäller är en hög grad av lyhördhet och professionalism.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vi har arbetat enligt plan med särskilt fokus på vårt främjande lika värde arbete som bidrar till en gynnande lärmiljö. Vi har goda förutsättningar och verkar i en ändamålsenlig och funktionell skola, för trivsel, trygghet och lärande. Vi månar särskilt om välfungerande undervisningsgrupper och arbetar utifrån frågeställningen – undervisningsbara grupper, hur gör man? Ett arbete som utgör grunden i antimobbningsarbetet och till stöd har vi vårt normskapande arbete och våra riktade insatser. Skolans antimobbning-grupp Grupp Noll har sammankallats vid enstaka tillfällen under läsåret för att bistå i elevärende och vi sätter in relevanta åtgärder i samråd med berörda för att lösa uppkomna situationer.

Åtgärd
Vi tar fram en ny årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling i Brevik skola. Till grund för detta arbete har vi bland annat vår årliga elevtrivselenkät (framtagen av elevrådet) som särskilt visar på det riskområden vi har att beakta – se ny årlig plan.

Ett annorlunda läsår
Det har i mångt och mycket varit ett annorlunda läsår, där vi med kort varsel lyckades ställa om till distans- och fjärrundervisning som komplement till vår klassrumsundervisning. Ett stort TACK alla enastående pedagoger i Brevik skola för denna utmärkta insats! Vi har också mötts av stor förståelse och god samverkan av våra vårdnadshavare, innerligt TACK!

Åtgärd
Vi får följa utvecklingen av Corona och se hur vi bäst kan anpassa oss vartefter till rådande situation. Klart är att vi fortsatt har att vidta försiktighetsåtgärder och följa de rekommendationer som gäller.

Årets utvecklingsfråga
En gång per månad samlas alla anställda i Brevik skola för en gemensam personalkonferens under rektors ledning, där vi vanligen har en pedagogisk frågeställning i fokus. Detta läsår har vi arbetat med tre aktuella teman, i några för oss angelägna frågor. Det första temat har vi döpt till Den lönsamma tiden och handlar om hur vi lärare/pedagoger i Brevik skola på bästa sätt kan ta tillvara på tiden (som primärt inte är undervisningstid) för att bygga relation med varje barn/elev, i syfte att våra barn/elever ska följa vår vägledning som ger en trygg skola, där man kan trivas, med målet att det gynnar lärandet.

Det andra temat gäller frågeställningen självreglering, ett område inom psykologin som har fått större uppmärksamhet under senare tid. Till vardags talar man om självdisciplin och självkontroll, vilket återspeglar sig i vårt sätt att styra oss, bort från det som är oöverlagt, till förmån för det som är genomtänkt. Vi behöver kunna styra våra känslor, tankar och handlingar för att handla förnuftigt. Inom detta forskningsfält menar man att det är viktigt att börja träna som barn. Barn behöver lära sig hur man tar kontroll över sig själv och lugnar sig. Att kunna sätta ord på det man känner, bidrar till att man kan reglera sina känslor och vartefter vi blir bättre på att formulera oss, kan vi undvika känsloutbrott. Barn behöver hjälp av vuxna för att träna självreglering och vi ser i skolan ett ökat behov av denna träning.

Den tredje frågeställningen vi har arbetat med är temat: Mina barn och andras barn, där vi ser en förflyttning över tid, från att vuxna vägleder sina egna barn till att det finns en större efterfrågan om att skolan ska vägleda andras barn. Vi kan se ett ökat behov av skolans roll som vägledare (fostrare) vilket vi tänker är bekymmersamt och här behöver vi en bättre samverkan hem & skola. Idag får vi många önskningar från föräldrar om hur vi på skolan ska vägleda andras barn – den och den har gjort si och så, vad tänker ni i skolan göra åt det? Det är vår uppgift att förekomma, sätta in åtgärder och lösa uppkomna besvärliga situationer, men vanligen har båda parterna någon del i den uppkomna konflikten. Barn träter med varandra och det vi vill be våra föräldrar om är att man initialt vägleder det egna barnet. Om vi (i större måtta) tränar våra egna barn, tänker jag att vi alla har något att vinna. Barn kan behöva lära sig att se sin del av konflikten (vad hände innan?), undvika att gå in i konflikten och hämta hjälp av en vuxen innan konflikten eskalerar. Vi behöver träna våra barn att se sitt eget bidrag och träna på självkontroll. Frågeställningen är inte enkel, men vår förhoppning är att vi i samverkan, hem & skola, kan hjälpas åt och bidra med något vi ser att många barn behöver i större måtta, att träna på självkontroll. Vi ser gärna att vi hjälps åt under resans gång, att ni tränar med era barn på hemmaplan och att vi tränar med barnen på skolan.

Sammanfattning
Det är gynnande att kunna resonera högt tillsammans kring frågor som kan te sig svåra inom pedagogiken, att vi i dialogform kan samtala om våra aktuella frågor för vidare utveckling.

Framgångsfaktorer
Vårt gemensamma uppdrag är att fortsatt utveckla Brevik förskola/skola/fritids och vi ska arbeta vidare med det som inom skolforskningen har visat sig vara framgångsfaktorer.

Brevik skola har förärats Tyresö kommuns kvalitetspris, AcadeMedias kvalitetspris, Sveriges Stora Skolledarpris och vår enastående kökschef har utsetts till Årets Köksmästare.

Vi är också glada över att vår skola uppmärksammats av skolutvecklare/forskare och media, där det finns ett intresse att skriva om vår arbetsmodell och vår skolutveckling. Vi finns med i Per Kornhalls bok: Rektor en handbok (Kornhall har bland annat arbetat som undervisningsråd på Skolverket och är medlem av vetenskapsakademins skolkommitté) och i Ann Pihlgrens bok: Leda fritidshemmet, praktika för skolledare (Pihlgren har bland annat varit studierektor på lärarhögskolan, numera forskare inom pedagogik). Vi har också uppmärksammats med en helsida i Svenska Dagbladet och suttit i TV-morgonsoffan och berättat om vår läsresa till Nordpolen, 340 mil läst text. Tidningen Grundskolan har skrivit en längre artikel om vår skola utifrån frågan om relationell pedagogik och dess fördelar.

Åtgärd
Vi ska arbeta med det som i skolforskningen har visat sig vara framgångsfaktorer, utifrån vår modell med någon/några satsningar i taget och se till att de implementeras och bidrar till skolutveckling. Vi välkomnar en organisation där det påbjudna är ett ständigt pågående samtal om utveckling. Vi ska veta vad vi gör och varför. Vi ska ta reda på om det leder till önskat resultat. Vi ska ta reda på om det finns bättre vägar att gå. Vi ska vara pålästa och nyfikna. Vi ska uppmuntra varandra och vara varandras bästa critical friends. Vi ska våga pröva och pröva igen. Vi ska arbeta med nuläge och nytt läge. Vi ska sikta högt och tro på framgång, Vi ska erbjuda det bästa!

Vårt verksamhetsmotto – Vi ser – Vi hör – Vi gör
Vårt personalmotto – Vi är utrustade med varandra!

Brevik skola PysslingenFramtidens skola nu!
En modern ordning & reda skola

Välkommen att ta kontakt vid frågor och synpunkter med rektor Anna Bandelin-Bittár anna.bittar@pysslingen.se

Senast uppdaterad: 2022-01-12