Breviksbrev september 2021

Corona-aktuellt
Vi fortsätter att vidta försiktighetsåtgärder, inte minst med anledning av att vi har haft en så pass stor personalfrånvaro nu vid terminsstart. Så fortsatt gäller utelämning och utehämtning, att man som förälder inte går in i skolans lokaler. Vi kommer också till övervägande del fortsatt att praktisera digitala möten och samtal. Vi ber var och en att följa de restriktioner som fortsatt kommer att gälla: att hålla avstånd, handhygien, stanna hemma vid symtom (även milda sådana) och testa sig när så behövs, tex när man har varit utomlands. Nu kan barn fyllda 12 år vaccinera sig mot Covid-19. För egen del gäller att jag fortsatt ska iaktta särskild försiktighet och jag varvar arbete på skolan med hemarbete.

Läsresan till Nordpolen
Vår läsresa 340 mil till Nordpolen väcker fortsatt intresse. Några speciallärare i Kungsörs kommun har just hört av sig och de kommer nu att starta ett läsprojekt i enlighet med vårt upplägg.

En god läsförmåga är en av de bästa presenterna du kan ge ditt barn!
Redan i förskolan ser vi en betydande skillnad i barnens språk och språkförståelse och vanligen hänger det samman med hur mycket man blir läst för. Det skiljer tiotusentals ord i ordförrådet hos barn som börjar i skolan. Det bästa du kan göra som förälder är att läsa mycket för dina barn redan från det att de är små. Vi rekommenderar att du läser högt för ditt barn minst en kvart om dagen och helst 20–30 minuter per dag. I förskolan/skolan avsätter vi tid för läsning varje dag, men för att bli en god läsare behöver vi läsa både i förskolan/skolan och hemma varje dag. Vi behöver träna läsning, ett enträget tragglande till en början, såsom vi tränar för att exempelvis bli riktigt bra på en sport. Det finns inget snabbspår! Våra lite äldre elever som läser någon timme per dag eller mer får (när de väl kommit över det initiala motståndet) uppleva läsglädje och på köpet klarar de tveklöst skolan bättre. Det går att också vända på det – utan att vara en god läsare kommer jag ha svårt att klara skolan. I Sverige idag går var 5:e elev ut årskurs 9 utan att kunna läsa i tillräckligt god omfattning. Än värre är att var 4:e pojke i Sverige går ut årskurs 9 utan att kunna läsa i tillräckligt god omfattning.  Idag läser betydligt färre vuxna högt för sina barn och vi läser färre timmar vid färre tillfällen, högläsandet i Sverige har den senaste tioårsperioden gått ner från ca 75% till ca 35%. En läsvan 17-åring har ca 70,000 ord i sitt ordförråd och en läsovan 17-åring har ca 17,000 ord. Det egna läsandet föds ur högläsningen och barn som läser och blir lästa för har större ordförråd och större språkförståelse.  Det är särskilt viktigt att läsa högt dagligen för de små barnen. Det sägs att 9 av 10 ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. En god läsförmåga är en av de bästa presenterna vi kan ge våra barn!

Varför vi vill vara – EN LÄSANDE SKOLA
Vi vill ånyo slå ett slag för läsningen hemma – den bästa vardagspresenten vi kan ge våra barn är att läsa en stund hemma varje dag – en aktivitet som bidrar till en bättre skolgång och många fördelar såsom språkets utveckling, kommunikation, förståelse, fantasi, empati, omvärldsorientering mm. Vi rekommenderar också att man fortsätter att läsa högt för sina barn även när de själva kan läsa, att man väljer litteratur lite över deras förmåga och samtalar om det man läser. Det har visat sig att i en läsande skola ställer barnen fler frågor och drar fler egna slutsatser. De lyssnar bättre på varandra och toleransen är högre och barnen förstår sammanhang bättre, de kan också lättare redogöra för dem. Överlag är studieresultaten bättre.

Samtala och läs – upp i åldrarna
För en god effekt gäller att läsa och samtala om det vi läser så att barnen förstår och kan utöka sitt ordförråd. För att barnen lättare ska kunna hänga med i texten när vi läser högt är det bra om vi läser med inlevelse (mer spännande och lättare att förstå) men framförallt att vi stannar upp vid ord som kan behöva förklaras. Det har visat sig i läsforskningen att barn, när de lyssnar, inte hinner med/klarar av att fråga och därför många gånger inte ställer frågor om det de inte förstår. Ett bra tips när det gäller äldre barn är att parallell-läsa, det vill säga att läsa samma bok samtidigt för att kunna samtala om den (tystläsning eller gärna tyst och högt om vartannat) det ger en skjuts till språkutvecklingen. Hela familjen kan med fördel läsa en och samma bok vid samma tillfälle, alternativt att en vuxen och ett barn parallelläser en bok under samma tidsperiod. Ni bör välja en bok lite över barnets/tonåringens svårhetsnivå och samtala vartefter om boken, dess innehåll och betydelse. Att läsa högt för äldre barn är något vi gärna rekommenderar, särskilt när det kommer till att utveckla språket ytterligare och kunna ta del av mer avancerad litteratur.

Mer om läsning
Flera studier visar att man inte kan ersätta den vuxnes högläsning med en skärmvariant, samtalet kring det man läser är avgörande för den språkliga utvecklingen. Aktuell forskning visar att barnen får en bättre intellektuell förmåga om de vuxna i barnets närhet i tidig ålder läser för barnen och umgås språkligt (ett alternativ är också att lyssna på ljudbok tillsammans och samtala om det man lyssnar till). Även de vuxnas dagliga samtal med de äldre barnen om dagsaktuella händelser har betydelse för lärandet och hur väl de presterar i skolan. Högläsningen ska vara dialogisk för att göra nytta – alltså behöver vi samtala, fråga och reflektera tillsammans. Man bör läsa något över sin svårighetsnivå för att ordförrådet ska kunna utvecklas. När barnen själva får välja ligger de oftast något under sin svårhetsnivå. Samtal om nya ord under läsningen är grundläggande för ordförrådsutveckling – barn vet inte vad de ska fråga om och de har svårt att upptäcka orden samtidigt som de lyssnar. Även äldre elever har nytta av att lyssna till läst text. Vi kan förutsäga barns framgång i läsning redan i förskolan utifrån barnens vokabulär. Idag har alltför många barn ett icke tillfredställande ordförråd när de börjar i skolan. Mängden läsning har stor betydelse och vi behöver läsa många mil text under uppväxten. En avgörande förutsättning för att barn ska utvecklas gällande språket i tal och skrift är att barnets omges av engagerade vuxna som inspirerar, svarar på frågor och motiverar till lärande. Barn som inte har gynnsamma villkor i frågan riskerar att bli språksvaga och dåligt språkligt förberedda jämfört med bättre rustade barn, redan under förskoleåldern. Ett gott ordförråd i unga år gör att tillväxten av vokabulären accelererar längre upp i åldrarna, medan de som tidigt visat brister i språket riskerar att halka efter ännu mer. God läsförmåga och god läsförståelse gynnar barnens framtidsmöjligheter.

Nya kursplaner
Med start 1 juli 2022 har vi nya kursplaner i svensk grundskola och vårt arbete nu är att börja titta närmare på det som komma ska. Grundskolans kursplaner består av tre delar: syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. Skolverket ändrar nu i samtliga tre delar. I syftestexten kommer man i större omfattning att betona fakta och förståelse. Det centrala innehållet kommer att anpassas vad gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven kommer att vara mindre omfattande och detaljerade. Vi som arbetar på skolan ser detta som en förbättring. På Skolverkets hemsida kan ni ta del av mer information i frågan.

Attityd hos barn – vi är fortsatt oroliga
Vi kan se en oroande utveckling över tid, där fler och fler barn har en dålig attityd gentemot varandra och mot vuxna. Vi arbetar aktivt i frågan, men behöver också er hjälp. Vi tror att dataspelandet, som kan ha ökat nu under Corona, bidrar till problematiken. Vi har barn som berättar att de spelar våldsamma spel, bland annat GTA som är ett spel som med rätta har en åldersgräns på 18 år. Jag hade gärna sett att det fanns ett effektivt skydd, till exempel inloggning via bank-ID för att kunna spela spel som inte är barntillåtna. Jag råder er att sätta in spärrar så att ert/era barn inte kan komma åt olämpliga spel och webbsidor. Ni behöver också vara uppmärksamma när era barn är med i olika chattforum, de kan ha en tendens att spåra ur. Jag råder er att ta del av vilka spel era barn spelar samt vilka webbsidor de besöker. Med fördel att ni har datorn väl synlig så att ni vuxna ser vad som händer när era barn sitter vid datorn. När vi inte har så många barn per klass som tar del av denna typ av olämpliga spel så är det lättare för oss att hålla frågan i schack, men när vi ser en utveckling där fler och fler barn ser ut att finnas i denna typ av miljöer och hetsar varandra att ta del av dessa olämpliga spel och webbsidor, så har vi ett mer utbrett problem. Det vi kan se på skolan är ett problematiskt språk och tilltal, en tuffare attityd gentemot varandra och även att man svarar vuxna på ett problematiskt sätt. Vi har också barn som spelar dessa våldsspel som retar de barn som inte tar del av dessa spel och kallar dem töntar osv. Ett grupptryck som vi behöver få stopp på. Det som också oroar är att denna negativa attitydförändring kryper ner i åldrarna. Vår förhoppning är att vi med gemensamma krafter kan möta upp denna negativa utveckling, där vi tillsammans kan vägleda barnen till ett bättre förhållningssätt och ni på hemmaplan kan rensa bland spelen och minska på tiden som barnen får sitta bakom en skärm. Ett tips är att flera familjer går samman och möter upp barnen med andra spelregler, så att inte era barn tjatar och säger att den och den får osv. Vi ber er att rensa och reglera barnens spelande och vi, både hem & skola, behöver föra samtal med barnen och vägleda dem till god ton och ett gott förhållningssätt. Vi behöver träna på konsten att vara snäll. Att barn vistas i en våldsam och sexualiserad spelmiljö lär påverka dem negativt. Den våldsamma miljön de tar del av tenderar att smitta av sig och det är svårt för barn att klara av att stå emot. Tag gärna del av Varför barn inte ska spela GTA, se bilaga. Här är också tips på bilspel som inte är våldsamma: https://spellararen.wordpress.com/2017/10/14/bilspel-i-oppna-varldar-som-kan-konkurrera-med-gta/  I Brevik skola ser det ut som att många pojkar i åldersgruppen 7-12 år spelar Fortnite. Ni kan läsa om spelet här https://surfalugnt.se/nyheter/2018/vad-ar-fortnite-och-ar-det-lampligt-for-barn/  Man tar bland annat upp att spelet Fortnite inte innehåller blod men är våldsamt och åldersgränsen är 12 år. Ett föräldrainlägg är följande – När kamraterna spelar Fortnite blir det ofta att de retas, tar varandras vapen, har ett dåligt språk och hotar varandra.

Skolråd
I Brevik skola finns ett skolråd och två föräldrar per förskolegrupp och årskursklass sitter i rådet (en pappaplats och en mammaplats). Skolrådet är främst till för skolutvecklingsfrågor i samverkan hem och skola och skolrådet träffas några gånger per termin. Att sitta i skolrådet medför inget särskilt för- och efterarbete och vi på skolan skriver minnesanteckning, det du som förälder ska bidra med intresse för skolutvecklingsfrågor och samverkan. Inför varje nytt läsår går det att anmäla sitt intresse för att delta i skolrådet och vi ses två/tre tisdagar per termin. Skolrådet leds av biträdande rektor och rektor.

Inspektion
I slutet av november kommer Södertörn Miljö & Hälsa att inspektera Brevik skola och det man tittar närmare på är: ventilation, radon, smittskydd, personbelastning, skolgårdyta samt allergier. Vi har nyligen också haft brandinspektion. Med viss regelbundenhet har vi också livsmedelsinspektion och våra inspektioner brukar falla väl ut. Nu senast fick vi beröm för våra brandrutiner. Skolinspektionen är den myndighet som inspekterar verksamheten och vi har haft tre större inspektioner, samtliga prickfria.

Kontakt – vardagar mellan kl 8.00-18.00
Vid vardagsfrågor vänder ni er med fördel till er lagchef – kontaktuppgifter se Brevik skolas hemsida http://www.pysslingen.se/brevikskola

Vid administrativa frågor samt frågor som rör utemiljö/skollokal vänder ni er till skolsekreterare Cia Wulfert Isby på tfn 08-7708830 eller 0707-727301 eller carina.wulfert@pysslingen.se

Vid frågor av mer övergripande karaktär och annat som ni vill tala med rektor om, tar ni kontakt på tfn 0707-727215 eller anna.bittar@pysslingen.se

Skolans ledningsgrupp
En gång per vecka sammanträder skolans ledningsgrupp:
Enhetschef Sari Berglund – förskolan och förskoleklassen
Enhetschef Malin Westman – lågstadiet och fritids
Enhetschef/biträdande rektor Roger Nyström – mellanstadiet och fritids
Enhetschef Cia Wulfert Isby – kök/vaktmästeri/städ
Rektor Anna Bandelin-Bittár

Pysslingen/AcadeMedia
Ny skolchef för Brevik skola är Katja Brandt-Persson. Vår tidigare skolchef Eva-Lotte Stavle är nu utbildningsdirektör.

Tid för kontakt – varmt stort tack för att ni så väl möter upp oss i detta!
När ni önskar ta kontakt med oss per telefon eller via mail, ber vi att ni kontaktar oss vardagar mellan 8.00–18.00. Vi ber er att inte ringa eller maila utanför kontakttiden i den mån att frågan inte är akut, tack.

När ingen svarar på avdelningen ni ringer till, så kopplas ni vidare till undertecknads mobil.

Brevik skolas Facebook
Välkomna att följa vår verksamhet på Brevik skolas Facebook.

 

Brevik skola läser
Brevik skola Pysslingen – Framtidens skola nu!
En modern ordning & reda skola

Välkomna att höra av er vid funderingar och frågor!
Med vänlig hälsning
Rektor Anna Bittár
Brevik skola Pysslingen
Nytorpsvägen 32
135 68 Tyresö
Tfn 0707-727215
Tfn 08-7708832
anna.bittar@pysslingen.se
http://www.pysslingen.se/brevikskola
Följ oss på Facebook – Brevik skola
Kvalitetspriset Tyresö kommun
Kvalitetspriset AcadeMedia
Köksmästarpriset AcadeMedia
Sveriges Stora Skolledarpris